tisdag...
känner mig... ja jag vet inte hur jag ska säga det...funderar mycket över vad vem jag är...varför saker är som det är...VAD är JAG värd??? inte pengar och sådant utan...vänskap,närhet, förtroende...folk tror jag måste ha mycket av sådant...eftersom vi är en stor familj med många syskon,,,men det e nog tvätrtom...trode att mycke hade förändrats...att jag var en av alla men tydligen inte...jag är fortfarande den som står vidsidan av och bara ser dum ut... =(
Skickar en STOR kram!!
Men lilla vän hur är de??Skickar dig en STOR kram från Gävle
Nu är det tävlingsdax i min blogg=) Kika in;)
Jag tycker iallafall att du verkar vara en fantastisk mamma till dina fina söner sen är du ju en snygg fru ;-) och med det så kommer man långt tycker jag...Kram från sörberge.
Kan känna sådär jag med vissa dagar, inge vidare alls..=(
Hoppas du mår bättre fort.
Kram!
Ja Maria du är värd så mycket. Fattar inte dessa personer det så är det deras förlust!!!! kramar
Fy aldrig roligt att känna så, hoppas det blir bättre, tur du har bra människor omkring dig oxå =) det är guld värt.
Stor kram på dig!
tack för alla finna ord...hoppas de går in...dit de ska...tack igen...POK
Tjingeling!
Det är synd att du känner så, men jag tror VERKLIGEN inte att det är så... Tror snarare att du är familjens kärna...
Ibland har man sånna dagar när allt känns jobbigt och man är världens ensammaste...Men så är det inte, men samtidigt är det väl bra att kunna "känna" en massa, att man inte är helt död inombords?! Kämpa på!!!
Kram!
Du är världen bästa Mamma/fru och inte glömma kusin =) Puss på dej vännen
Jag tycker aldrig att du står å ser dum ut ;)
P&K
